Bekräftelse beroende kan verkligen ta kål på en annan människa. Det är så viktigt att man känner trygghet och tillit, gör vi inte det kommer vi aldrig att känna oss älskade oavsett hur mycket man än får höra att man är det. Gud har satt sin godkännande stämpel på oss, och vi duger som vi är och är fria att vara dem vi är. Jag behöver inte höra de finaste orden stup i kvarten för att känna mig älskad och även om jag skulle få höra dem var minut så skulle det aldrig vara nog, det skulle aldrig mätta. Dåligt självförtroende kan verkligen skada relationer då man blir så självcentrerad och tror att alla bryr sig hur jag ser ut och vad jag gör och inte gör. Grämelse bor i en dåres bröst och negativ inställning till sig själv skapar inte goda relationer!!
Faktum är att det är inte som man tror alltid, vi är alla olika och det är inget fel på oss för det! Man har alltid något att ge! Det hänger aldrig på vad man gör utan på vem man är och på vad Gud förmår! En relation kan aldrig bygga på vad man gör och kan utan på vart man har sitt hjärta, på den man är. Jag har mött så många exempel, människor som vittnar med sina liv och genom att bara vara de det är. De vet nog inte om det själva men fått mig att tänka efter omedvetet att det är okej att vara som man är. Alla har de en egen livshistoria som charmar, de är olika, ingen väg varit den andre lik. Men ändå glada och trygga i Gud!! Vilket gör oss fria! Herrens vägar äro outgrundliga och saker kanske inte följs i den ordningen man tänker sig som man ser sin nästa gå. Gud har en skärskilld plan och mening för ditt liv och det kanske inte alls är i sin ordnig, kanske inte alls är i den takt och ordning man tycker och tror att det borde vara. Men det ska gå din väg lovar Guds ord!! Livet kanske börjar i en helt annan ände för dig och mig. Vi behöver bara frukta det bästa! ^^ Sluta kämpa i egen kraft, vissa saker får man bara lägga på hyllan tillsvidare. Gud börjar där vi slutar och våra begränsningar är olika men alltid Guds möjligheter! Gud formar dig och mig och förbereder oss på vad som komma skall. Han utrustar dig med sina egenskaper och med gåvor, Han ger allt du behöver för att kunna leva det liv du längtar efter!!!
Jaa, det tar tid att bygga en relation och ett förtroende för varandra, men det kan gå jättesnabbt att förstöra ett förtroende, så det är bra att låta det ta tid, och försöka förstå varför en människa är på ett visst sätt, om denne kanske har någon egenhet som man tycker är konstig, så är det ju bättre man känner personen, så förstår man varför denne är som den är, och då behöver man inte bli irriterad eller arg, utan kanske kunna hjälpa denne istället. Men ändå be Gud om att bli fri från bekräftelse beroendet och att vara andra tillags! Det är så lätt att man sårar varandra när trygghet och tillit saknas! Att vara älskad när man minst förtjänar det är den djupaste tryggheten! Trygghet och tillit är A och O.
Men som jag skrev tidigare, berövas man friheten och glädje är det fel! MEN framförallt, kommer man inte närmare Gud tillsammans är det fel!
Jag tänker som så att sin nästa är en tavla man målar. Att den andre i min närvaro styrker sina svagheter. Att i min närvaro blommar den andre ut. Man skapar ett mästerverk man är stolt över! Ett ansvar man har, är man två har man varandra att tänka på! Att bygga en relation kräver tid, tålamod och engagemang, å kanske inte så lite heller!
Vad innebär det att vara nära Gud? Man skulle ju kunna tänka sig att det är att be, lovsjunga och gå på möten och evangelisera. Lite så är det nog många som tänker att man ska göra för att vara en bra kristen.
Gud bör alltid komma först i prioriteringen so far so good. MEN kanske handlar det mer om att leva nära Gud att vardagen blir en lovsång till Honom i smått och i stort. Vad det än må vara så är det till Guds ära. Om jag diskar eller tvättar eller vad som, att jag gör det med glädje och tacksamhet... Även jobbet att man gör sitt bästa.. Även i relationer att man tar sitt ansvar... Sen tror jag att leva nära Gud är att förtrösta på Honom, leva i tro. Jag lever hellre ut budskapet än besöker ett möte eller säger en massa saker (även om jag också vill göra det). Men det är svårt att verkligen sätta sin tro i praktik många gånger tycker jag, där kommer nåden in. Det vi säger och tänker om oss själva och vår nästa kan vi börja med! Vem är jag att dömma? Bara Gud är god!
Angående relationer bör Gud även där prioriteras högst. MEN jag tror att det går hand i hand väldigt mycket. Jag kan inte säga att jag prioriterar Gud om jag inte prioriterar mannen i mitt liv. Jag tror att Gud vill att man prioriterar varandra högt!
Kärlek kan man aldrig kräva, bara försöka vinna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar