Att kunna se fast än jag är blind. Att känna frid fast det stormar runt omkring. Att kunna leva fast allt är dött. Att våga hoppas fast allt är mörkt. Att vara stark fast än jag är svag, att kunna vänta till nästa dag. Att vara fri i en fången värld, se en skatt i det som inget är.
Att kunna skratta mitt i min sorg. Att få känna att Du är min borg. Att vara rik fast jag inget har. Att kunna ropa fast utan svar. Att våga gå fast jag inget vet. Att bara lita på Din närhet. Att kunna tro fast jag inte ser svar på böner jag alltid ber.
Det är min önskan att kunna leva så. Att hålla mig nära Dig ändå, att inte släppa taget trots att jag inte kan se Din hand. Att söka Dig bara för att Du är, se att trots att Du ändå bär i livets svåra stunder när inget hopp finns kvar, kunna landa i Din kärlek som är det ända jag faktiskt har.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar